Monday 30 September 2019


SMART TECHNOLOGY 
IoT(Internet of Things)
-Er. Chhunguia Renthlei

Smart lam pum chu  Self-Monitoring, Analysis, and Reporting Technology a ni. Smart awmzia ber chu Computer anga  internet hmanga connect theihtura Internet Protocol (IP) Address nei leh atul apiang  rang taka buaipuitu( Processor) leh data dahkhawmna ( Storage media)  tha tak nei sawina a ni. Tin, smart device hian a huam zau hle a, wireless a thlunzawm(network) theih leh hmanraw pakhat atanga hmanraw danga  information in pektawn (Sharing) theih a ni bawk. Hei bakah hmun dang atanga hman leh thunun theih( Remote Access & Control) tura sensor  leh chhinchhiahna (Unique indentification) nei thlap  a ni bawk. 

Sunday 29 September 2019

PMGDISHA
(khawvela digital literacy programme lian ber)       
-Chhungpuia Renthlei
Written on :20.Sept 2019

PMGDISHA:
Pradhan Mantri Gramin Digital Saksharta Abhiyan
A awmzia:
Prime Minister Rural Digital Literacy Campaign
Hmathlir:
IT lama Khawpui leh Thingtlang inkar zau lutuk tih tlem
 Project Cost:
Rs.2,351.38 crore

PMGDISHA hi India ram chhunga Digital Literacy lama khawpui leh thingtlang inthlau lutuk (Digital divide) nuaibona tura Digital India program hnuaia hmalakna pawimawh tak, thingtlang lama cheng chhungkaw nuaih 600(6 crore) te hnena digital literacy pawimawhna puanzar leh zirtirna pekna scheme lian tak a ni.

Friday 20 September 2019

KHAWVELA ELECTRONICS  COMPUTER HMASA BER (ENIAC)
-Chhungpuia Renthlei

ENIAC chu !
Khawvel a electronic programmable computer hmasa ber ENIAC (Electronic Numerical Integrator and Computer) hi Indopui 2 na hun laia Physics thiam John Mauchly leh Engineer J. Presper Eckert te kaihhruaina hnuaiah an siam a. Senso zawng zawng hi U.S. Army experimental fund atanga pek vek a ni. ENIAC an siam hun lai hian tunlaia electronics hmanrua ang hi a la awm loh avangin a khawl pawh a lian hle a, a rih zawng ringawt pawh 27215.5Kg lai a ni. 1,800 square feet lai a awh nghe nghe.School bus  a park theih hial a ni. ENIAC  ah hian 17,468 vacuum tubes,70,000 resistors, 10,000 capacitors, 1,500 relays, 6,000 manual switches a awm a, a zawm khawm pawh a hautak hlei hmun 5 million laiah zawm khawm (soldered joints). Electrical power pawh a hmang hek hle a,tih nun nan ringawt pawh  174 kilowatts lai a mamawh. ENIAC hi a siam man a to hle a, US Dollar 500,000 lai a ni. Thil man to zel mila  an chhut danin kum 2010 khan US Dollar 6 Million lai ni

POWER & ELECTRICITY
-Chhungpuia Renthlei

Power & Electricity khawvela  hming  dai ngailo tur Father of Electricity tih hial a koh, British scientist Michael Faraday-an kum 1830-aKawlphetha siamchhuah dan ahmuh chhuah atanga vawiin thlengin Industry hmasawnna avangin kan hmang tangkai telh telh a, tunah chuan a tello chuan kan khawsa theiloani ber mai. Kum 1879 khan Cleveland  kawthlerah Electric lights (Brush arc lamps) chhit en ani a, hei hi khawvela Public street lighting hmasa ber a ni.Edison Electric Illuminating Company, New York ten Manhattan ah an chhi eng a.England rama Godalming khua ah 1881 September khan mipui vantlang tan Public street lighting an hmang tan a, hei hi England a Public street lighting hmasa ber a ni. Chenna in a electric lakluh hmasak ber chu kum 1882 a n